Ja, vart ska jag börja? jag och mamma satt nyss och pratade lite om när jag var liten. Jag måste ha varit kinky även på den tiden, jag gillade att springa och bita folk. Och en gång bet jag mamma så hon trodde att jag skulle ta en tugga av henne.. De kanske finns en liten vampyr i mig ändå, haha.. Skämt och sido så skrattar jag åt det idag. Jag kanske var ett och ett halft år, men jag kan faktiskt erkänna att jag minns det, jag får upp bilder utav de. Att jag satt i skinnsoffan på höger sida och bara högg till, och de var bara av en slump, utan anledning.  Kan inte ha varit trevligt att ha varit i närheten utav mig inte, haha!
Och jag minns också att jag skrev kärleksbrev till min egen bror och jag skulle låtsas att de var från en massa tjejer, men jag vet inte om han trodde på de riktigt. Han var oftast på sitt rum, man såg sällan till honom men jag ville ofta vara med honom, och vara med hans coola kompisar. Jag minns också att han hade en tjej vid namn Frida och hon kom med en nalle till han, en mus där hon hade skrivit en massa fina saker på hans kläder och då blev jag avis på honom. Varför fick han saker och inte jag? så dum som jag var frågade henne om jag kunde få någonting utav henne jag också? Och nästa gång fick jag en present av henne, och nyfiken som jag även är idag så kollade jag i hennes väska om hon hade köpt något till mig, de var inte inslaget men jag frågade henne när jag skulle få de och till slut fick jag ett par färgpennor utav henne med Pocahontas. Pinsam unge? ja.. en aning.. Och jag ville alltid se film med min brors kompisar och han, spela tvspel och bara umgås. Jag såg verkligen upp till min bror, fast de gör jag även idag men jag kan sakna tiden då man faktiskt var liten. Då Andreas bodde hemma, fast jag vill inte byta ut Thom mot min barndom för de finns ändå kvar i mitt minneskort i hjärnkontoret och de kommer följa med mig livet ut. Men allting var så mycket enklare då..
Jag minns också en gång när jag bråkade med mamma och Andreas, sen skulle jag rymma i nattlinne och gummistövlar, vi bodde då på första våningen och jag kom så långt som ner till porten innan jag ångrade mig.. haha

Och jag som avskyr skolan och plugga var så avsis på Andreas som fick gå i skolan och allt de där, men när jag hamnade där själv ångrade jag mig ganska snabbt..

Och sen vill jag vill tacka Sibylla vid simhallen att de finns kvar, för de får mig att minnas när jag träffade min underbara vän Tanja där, de var där vi träffades första gången och då var vi dryga sju år gammal och sedan dess har vi varit tait :) man har tappat så många vänner på vägen men vi står fortfarande varandra nära och de kan ingen ändra på. Men de är lustigt vart man kan träffas på och hur minnerna följer med oss dag för dag.
Och sen så när jag och en annan gammal vän, Tina blev kär i samma kille, en brevbärare, Andreas.. Vi skev massa kärleksbrev till honom, och när jag skulle ge honom dem från oss så var han och en annan kille uppe på Vista skola och jag sprang i allvärldens fart och bums ner i sanden, ramlade över en stöskel, de var pinsamt men såå roligt..

Och jag, Tanja och Carolin gjorde spökhus för småbarnen, och vi levde oss verkligen in i de vi höll på med..
Alla kurragömma lekar, där vi lekte med folk som vi egentligen inte ville vara med, men när dom räknade sket vi i dom och gick in till någon av oss ist, eller så gömde vi oss i en källare tills hon/hqn hade tröttnat på att leta oss.. Så elaka kunde vi vara ibland.

Vi startade en grupp med, Starlight hette vi, vi skrev väl kanske en låt, haha och den hette de gruppen hette, de var jag, Tina och Carolin, vi uppträdde för barnen i området vi bodde på :D

Och jag och Caroline som ville leka tuff, tog henens pappas snusdosa och la ner en chokladmuffins och lurade ungarna vid oss att vi snusade!! hahahaah

Ja, jag skulle kunna sitta här och rabbla upp alla goda minnen i barntiden..
Raggartanten, busplingningar, skrika på folk och Tommy stånd, hahah...

Och till lite allvarligare saker..

Vissa har sina dagar, egentligen ska man glädjas av de man har, inte blinka tillbaka på de dåliga. Man ska försöka ta en dag i taget, se något positivt i de negativa. Fast jag har själv svårt med de, jag har ingen bra självkänsla men jag ska bygga upp de och mitt nya liv börjar på måndag. Jag ska ta tag i träningen, kosten och bara leva livet, sunt och nyttigt. Jag vet att jag kommer klara detta och när jag kommer till en svacka ska jag se de som att de finns dom som har de värre, jag kanske har de jobbigt men inte tillräckligt för att trycka ner mig själv och inte se att de finns något bra i de. Nu är de skärpning, jag kommer fixa detta. Och tillammans har jag Tanja och mina andra vänner och Thom som kommer finnas vid min sida. Och Tanja som ska träna med mig, de ska bli så roligt. Så på måndag efter skolan blir de köpa gymkort och sen bara njuta av att starta om på ruta ett.. Än så länge är de minus 3 kg! Jag kommer bli så snygg, och jag kommer må så mycket bättre. Go mig själv (Y)