Jag blir överkörd med massor av otur nu, är de bra eller dåligt att de kommer på en och samma gång eller är de bättre om de kommer i jämna mellanrum? Jag saknar min älskade farmor så de gör ont, men hon har de bra där hon är nu, jag bara vet det. Jag hoppas att hon kommer och hälsar på mig och visar att hon finns ändå, men i mitt hjärta kommer hon alltid att finnas. Det spelar ingen roll. Vill också göra en skydds ängel till minne av henne på min skuldra, skulle vilja hitta en bra kostnär som skulle kunna teckna en fin sådan med en baderoll. Så de blir en helt egen och speciell, bara för henne. <3

I februari äger begravningen rum, och de kommer verkligen att ta knäcken på mig. Men jag ska besöka henne så mycket jag bara kan, och den 7 februari ska jag tända ett ljus för henne, för att hon skulle bli 78 år. Jag saknar dig mer än vad ord kan beskriva, jag älskar dig av hela mitt hjärta, och alla runt om dig också. Du var en kämpe, du var så svag men samtidigt så stark. Jag är stolt över dig. Minnerna lever kvar, så som du kommer göra för mig i mitt hjärta. Jag ska för alltid minnas dig som den bästa, aldrig glömma någon som du. Bästa du, vila i frid. Tänkter på dig i massor, men du har de bra där du är nu. Hoppas att du kikar ner på mig och dina nära och kära ibland, vi kollar upp mot himlen för att du ska veta att vi glömmer dig aldrig. 

Och på detta har jag fått en ögoninflammation plus vagel på ena ögat, ser ut som en golfboll :/
 två naglar har låstnat, vad kommer här näst?

Tack alla som finns här för mig, ni är guld <3