Jag minns det som igår.. Ett ögonblick, så underbart!

I början av mitt och Thoms förhållande rullade de på, jag tyckte de var jobbigt i början med alla komplimanger osv, men de var för att jag aldrig tidigare har blivit så accepterad. Aldrig känt mig så älskad, men kan man visa för mycket känslor, egentligen? men de blev bra ändå och jag minns under en fredag kväll att han vände sig mot mig och sa "jag älskar dig" jag blev varm i hela kroppen, de var första gången han sa de åt mg. Som jag hade väntat på att få höra dom tre vackraste orden från världens finaste människa. Och jag var tvungen att säga "va" och då sa han de igen, blev så glad. Jag hade verkligen vöntat på att han skulle säga de, de tog lite tid, men de kändes så bra. De gör de än idag men första gången är alltid speciell, samma sak med första kyssen och första handsvetten när man håller varandra nervösa i händerna.
Jag är galet kär i min prins och jag skulle aldrig i mitt liv vilja byta ut honom, inte mot ngt eller ngn. Han är min ögonsten och varje dag är de nya ögonblick med honom som blir till minnen uppe i hjärnkontoret som också bäddar mitt hjärta..
Så är de faktiskt :)

/litenmia

Denna månad är snart slut och gud så fort tiden går, man hinner knappt blinka.
Men samtidigt är de skönt att de går snabbt så får man snabbare avslut på skolan, snön ska bort och värmen ska komma. Och jag ska införskaffa mig träningskort och bli smal, ska få bättre kondis och gud vad jag kommer må så mycket bättre.
Det är dock bara 28 dagar denna månad och de är strax över, då blir de en ny månad att se fram emot, fyra nya månader att se fram emot. Men jag är tveksam om de kommer bli så bra jag, ska göra omprov, ha livsmedelkundskap med en icke bra lärare och ja de räcker väl bara de? och projekarbetet ska in med, då lär de klagas över de också. Som man slitit med detta och sen blir de inte ens betyg på skiten, kul jul. Eller så inte..
Ska på skolan på onsdag iaf. Dagen idag på västermalm har varit bra, full rulle bara och de är lika med att jag är slut i skallen och kommer sova väldans tidigt kväll.
Ska se halv åtta hos mig vet jag, BB orkar jag inte se, de är för seent och knasiga folk är de som är med.
Så var de med de, får iaf lite sovmorgon imorgon, inte kliva upp 10 över 5 och börja halv sju, imorgon är de åtta som gäller, de känns bra!!

/litenmia

Egentligen ska man aldrig säga att man ångrar sig, för varje misstag man gör blir man en erfarenhet rikare. Och om man inte skulle göra de där misstaget kanske man ändå ångrar att man inte gjorde de ist. Man är aldrig helt nöjd, så är de nästan jämt. Varför är de så egentligen? jag ångar många saker som man gjort. Hellre ångra de man aldrig gjorde än ångra de man gjort. Jag kan säga att jag sagt och känt flera gånger att jag ångrat mig för massvis med saker men vad säger att de var rätt? man vet aldrig hur de skulle sätt ut om man gjort saker annorlunda, de kanske inte heller va den rätta vägen? man vet inte hur de skulle sett ut idag om jag inte hoppade av gymnasiet, om jag gick klart handelsprogramet, då hade jag inte träffat så många underbraa människor, de vill jag inte byta bort idag. Jag bytte bara väg, fel eller ej, de kommer jag aldrig att få veta. Eller om jag hade valt bort alla svin från början, då kanske jag mött på dom ändå? och jag har blivit starkare som person och vet vad som är rätt och fel för mig. För stunden ångrar man sig men de kan vara fel att säga de. Man ska göra de som känns bäst för en själv, följa sitt eget hjärta. Vara ego. Kan man lyssna till andras råd men de är ändå ditt ansvar i slutändan, alltid. Ingen ska få bestämma eller välja åt dig.
Jag vill att saker ska se annorlunda ut, men är de rätt eller är de fel? de är svårt att säga, men som sagt alla har gjort misstag men de gör bara oss rikare. Tänk så :) blinka inte bakåt i tiden, de är framåt man vill komma. Spekulera inte, inte bakåt och inte för långt fram, inte för höga krav eller mål. Lev i nuet, man kan ha drömmar.
Så ska iaf jag tänka, ska bli en possitiv människa, de kommer göra mig till en bättre människa och de är mer värt en alla pengar i världen, jag kommer bli rikare än någonsin.

/litenmia

Oj, de måste nog ha varit när jag fyllde sju år när jag hade kalas på mc donalds och bjöd hela min klass :) de var roligt, fick göra min egna hamburgare, gå in i köket och se mig omkring. Leka i bollhavet och åka bana, de var såå roligt tyckte jag. Och jag fick en såndan fin ryggsäck med clownen på, en gul som jag hade mina skridskor i, en gul sådan.
Sju år kändes så stort och de känns som de var hur länge sedan som helst, och de var de ju också, men ändå minns jag den dagen så väl ;p vad det förändrats. Inget bollhav, ingen kana bara ett annat rum med inte alls lika skojjiga saker. Och man åt mest för att leka sen och få en leksak, haha...
Men nu ser man inte födelsedagar som ngt stort utan de känns som en vardag brukar göra. Fast man får presenter då..

Måste bara lägga in en bild på min tårta som jag gjorde denna vecka i bageriet på skolan, den vart först misslyckad sen blev den såå snygg så jag är sååå stolt över den!!

och jätte bullarna

Måste även lägga upp en bild på Solans tårta som också blev ruggit fin

Och för att skryta lite mer så har jag lyckats med karusellkakor och semelbullar och sist men inte minst potatisbakelse som blev äppelbakelse :)

Så var de med de, nu fick ni se mycket bilder, är dålig på att lägga upp de och inlägg nu för tiden så njut lite extra av detta..

Trevlig helg :)

/litenmia     

Jag har många fina minnen. Men ett som står mig nära om hjärtat är hur jag och Thom träffades.
Jag var verkligen inte sugen på att dra ut på krogen, men Emelie ville det så vi gick ut, spontant sådära. Vi båda var nyktra och skulle gå ut för att ta ett glas och bara surra och se om de fanns folk som man kände där.
Och det blev då BK som vi gick till, Emelie såg en kille och ropar rakt ut "Tooommmy" och pekade på en kille, och då sa han 'känner jag dig eller? jag heter Thom inte Tommy" och dom hade tydligen surrat en del på msn. Men de var väl inget mer med de. Senare kom Thom till vårt bord, hans kompis hade blivit utkastad.
Där satt han med oss, Emelie bytte plats så vi kunde prata med varandra. Vi surrade en hel del och han var ju en kanon snäll kille tänkte jag. Men han hade ju tjej och jag hade nästan nyligen då separetat med en annan kille.
Men han sökte upp mig på bilddagboken och efter många om och men hittade han mig, genom Emelie. Där surrade vi ett tag innan vi bytte msn, och strax där efter nummer. Vi smsade en hel del och hade bra kontakt, sen svalnade de av ett bra tag. Och jag var ju inte intresserad så, eftersom han hade tjej och jag var väl inte ute efter något förhållande, men där emellan hade jag förhållanande, strö förhållanden. Men vi hade lite kontakt emellan åt. Tråffade han på Selånger, då var han där med sin dåvarnade tjej, men efter de hände någonting. Kontakten blev allt starkare och starkare. Vi pratade mer och mer på telefonen och träffades, vi gick på bio. Och där klickade de, han skulle jag ha :) så kände jag, men han hade ju tjej, men han dumpade henne, inte bara för mig utan ´hon var en idiot som utnyttjade honom, hon var så elak mot honom, fattar inte än idag hur han orkade? men jag är tacksam för att de tog ett tag innan vi blev tillsammans, vi datade en del, kanske en månad eller så, sen så blev de bara så vi blev tillsammabns :) de kändes så bra och gör de en idag! Han kände som jag den krogkvällen, han ville inte gå ut, men de är tur att vi båda gick ut. Skulle inte kunna se ett liv utan Thom, men de är för att jag vet om att han finns. Undra hur de skulle sett ut utan honom? han är den sista pusselbiten som fattades, jag är såå kääär! Och de är ett utav miba favorit minnen, i löööv it :D

/litenmia

Oj, nu blir de att tänka många år tillbaka. Och första kyssen kan ju förknippas med dagis när alla pussade varandra, kyss för många är med tungan men kyss kan ändå vara en stor plöting, haha!
Bortsätt från dagis och sexårs så var nog min första kyss med en kille som heter Sebastian, han var min pojkvän under lågstatiet. Man kan väl säga att de var min första riktiga kyss. Jag var väldigt ung då men de är sånt man minns, även fast de var så länge sedan.
Men minns att den vae spånnande och de pirrades i hela kroppen, det är svårt att beskriva känslan. De var min första kyss med tungan med, haha! Man kände sig så stor och vuxen på något sätt, just då.
Och nu har man kysst en del, vissa minns man andra inte. De är speciella stunder man minns och den första kommer man nog alltid att minnas, som den sista.
Men nog om de ^_^

Har så ångest över så mycket just nu :/ depp, depp, depp...

/litenmia

Jag har så mycket drömmar och så mycker vilja.
Jag drömmer om att jag en dag kommer hitta en balans mellan min kostvana och hitta min målvikt. Jag är på god väg, men de krävs mer än så.
Jag ska träna gympa och då kommer jag träna hela kroppe, kommer äta mer sunt och då kommer jag inte bli lika sockerberoende och sötsugen som nu.
Jag kommer nå min målvikt, de är en dröm som kommer bli verklighet.

Jag har också drömmar om att jag få leva friskt, få friska barn och allt vi alla inom familjen kommer vara friska.
Jag vill också gå klart skolan, jag räknar ner dagarna och de känns som en evighet, tråkigt nog :/ halv tiden har gått, hälften kvar. '

Det känns som längre men ändå som att de gått snabbt..
Drömmer om att resa, känna på olika jobb miljöer innan jag bestämmer mig, jag är ung och har hela livet framför mig, man måste våga prova på oika saker annars kan man inte bedömma om de är rätt eller fel.. Det känns inte rätt för mig, inte just nu.
Jag vill ju få ett jobb så jag kan försörja mig själv, ett eget krypin med min fästman, och ja.. Jag vill så mycket, men ett steg i taget..

/litenmia