Jag blev så inspirerad av Katrin Zytomierskas sätt på LCHF. Jag köpte boken nu idag på ica maxi. Hon hade väldig smarriga recept. Så nu ska jag för en gång skull tillsammans med min kära mor testa den. Skippa Anna Skippers diet och gå över till denna, de är inte super strikt så som Annicas LCHF, så detta ska nog gå. Bara jag ger mig fan på det :) och tillsammans med någon annan kommer detta att bli toppen! Scheman och hela paketet i en och samma bok, råd och tips . Plus mitt gymkort så kommer jag snart att nå min målvikt som jag strävat efter så länge. Jag tror egentlige inte på denna, eller jag har svårt att sätta mig in i detta tänk, men bara man läser och följer de så kommer de nog bli en vana och fungera super bra. Och att jag ser fram emot det känns ju helt underbart! Och visst, de kommer vara svårt att i början inte få äta socker, de kommer min hjärna att skrika efter. Men det gäller att hålla avstånd och vara hård. Det finns inga andra val. Så nu ska de bli ändrig, kommer försvinna överallt och få ett mående på topp! 
Så nu jävlar, på ritkigt!!!! =D

Men de som är mindre skoj är att begravningen äger rum imorgon, känns skit jobbigt :( verkligen! Men de är skönt att kunna ta ett ritkigt avsked och få ett avslut eller vad man ska säga :/  
Aja, nu blir de snart tv sen sova..
Poss 

Uppe med tuppen i morse, jag hade nämligen bokat tid hos frissan redan klockan halv nio i morse. Och de värsta klipptes bort och nu är jag redo med bra produker, ska även tona frillan imorgon också. Tanja ska få hjälpa mig som alltid :) 
Sedan var det möte med coachen, vi surrade om allt möjligt och det ser ljust ut för mig och de glädjer mig i denna depp period. Det är välbehövligt, så nu kan jag pusta ut en sväng eller två... Strosade sedan runt på stan tills nagelhörnan skulle öppna, så jag kunde få boka en tid för att ta bort naglarna och fixa mina egna, fick en tid redan på söndag så det känns ju skönt! Och eftersom jag är rätt fattig nu eller ja, när gymkortet ska införskaffas och jag unnade mig detta idag så har jag en underbar mor som ska stå för nagelkalaset :)

Annars så har jag bara nyss kommit hem, maten väntar och sen blir de lugnt för min del. Ska även tända ett ljus för min älskade farmor idag, som skulle bli 87 år! Jag saknar henne så otroligt mycket, men hon har de bra där hon är nu. Det är så jag får tänka och på fredag får jag ta som ett sista farväl innan hon gå ner under jorden. Hua :(

Puss!

Egentligen så ska jag inte bry mig vad alla tycker och säger. Jag ska gå min egen väg och följa min riktning. Och att vissa vägar är längre, svårare och jobbiga vet vi nog alla redan om. Medan kan välja en genväg eller den enkla vägen. Men jag är ung än så länge, om man kollar på det i helhet. Det är sjukt mycket arbetslöshet bara i detta län, i de stora hela. Ett jobb idag är inte lätt att få, de kommer inte knackandes på dörren precis. Även om man kanske önskar att de var ungefär så. Utbildning och erfarenhet är prio ett idag, utan det så står man som stilla. Nästan alla arbeten kräver det. Och i vissa lägen har jag förståelde för det. Och nu kommer kanske många tappa hakan, fundera på vad jag sysslar med, men i huvudsak är det jag i första hand som ska må bra, man är prio ett i sitt eget liv. Man ska må bra och känna sig bekväm i rollen. Och efter allt som hänt, de som gått emot mig den senaste tiden har jag sett upp, jag har inte alls satt mig själv i första hand, utan vad alla andra ska tycka och tänka om mig om jag inte går den vägen som tycker att jag ska gå. Jag valde att testa på kockutbildningen tex och det var inger för mig, alltså en erfarenhet rikare. Jag förlorade inget på det, jag vann snarare på det. Fast det inte var ett jobb så har jag en utbildning och erfarenhet i ryggsäcken som jag bär med mig. 

Och att vara arbetslös idag, de är ju ingen direkt hit eller hur? vissa är extremt lata och ligger på soffan och väntar på att ett jobb ska komma till dom. Medans andra kämpar för ett jobb, som jag gör och gjorde. Och för att komma till saken, efter de jag låg på sjukhuset så måste jag tänka om och göra rätt, tänka på mig själv mer, på min egen väg och på vad jag vill. Jag vill arbeta med människor av något slag, men jag har som  ångest av att tänka på vad jag ska göra för just denna brukare jag ska ha att göra med, jag vill dennes bästa och att h*n ska få de så bra som möjligt, min oro kan vända och bli att jag till och med blir sjuk. Eftersom det är riksfyllt arbete, speciellt när de är så stort arbete och ansvar. Mer än hos andra, där jag skulle passa bättre. Men man måste tänka på familjen där, den personen och på mig själv. Allt ska liksom klaffa och jag kände någonstans att jag låg där mitt emellan men jag ville det så mycket så de blev att jag ville så mycket men ändå lutade de åt de negativa fast jag omvaldade det utåt till de positiva. Men då är jag så här, "vad ska alla andra tro, tycka och så vidare" men de måste jag ändra på. Herregud, jag har testar på nu och man är själv där, de skulle jag inte fixa, min oro är vädligt negativ och man ska aldrig ta på sitt ett arbete bara för att ha ett arbete om man själv inte vet av att man klarar av det. Jag kan ha ett mindre roligt arbete och veta att jag iallafall fixar det än att ha ett arbete som är väldigt krävande som jag vet att jag inte klarar av, det är skillnad.
Men efter det att jag pratat med chefen om min oro så beslutade vi oss för att ta bort mina pass och vänta och se hur allt lägger sig, om de skulle bli aktuellt igen så skulle jag höra av mig. Men man ska aldrig behöva känna oro för ett arbete för att man inte klarar av det, ni kanske förstår hur jag tänker? att vara assistans är inte enkelt, de mesta fungerade men att vara själv och ha så mycket ansvar till en person som jag ha att göra med, de är inte rättvist mot någon. Jag är fortafrande aktiv i mitt jobb sökande, jag har en plan B och jag vet att jag kommer att fixa detta, det finns många vägar och möjligheter. Det är inte meningen att de ska ta slut och stopp här bara för att de blev som det blev nu. Så nu kan min ständiga oro kanske lägga sig och jag ser framåt och blickar mot nya mål :)
Och åter igen sluta lyssna på dom med negativa energier och följa min egen väg, mina mål. Sen kan dom andra tycka vad dom vill, men de är mitt liv, de jag sköter bäst själv.
Och att säga "nej" till ett jobb kan faktiskt också vara rätt.. Men nu har jag provat på, ytterligare något att ha med sig.

Och ja, jag vill jobba som personligassistent fortfarande men kanske åt någon som passar mig mer (: så bara att ta nya tag.
Tog en as skön lång promenad idag, rensade tankarna och det känns mycket bättre..
Hej 

Jag måste ju bara säga att jag är ju för bra, or not.. 
Vi spelade ett spel idag som heter med andra ord hemma hos Tanja, utnyttjade mitt presentkort plus 100 kr extra för detta extrema roliga spel. Jag var då i Roberts lag och fick upp "lavin" poletten och där jag skulle ju beskriva de MEN istället för att säga att de kan vara i en skidbacke i Alperna så säger jag "det kommer från en vulkan, de strutar" hahahah.. är man inte för bra så säg? och sedan var det något annat med som jag snubblade på som också var helt crazy.. Haha men galet skoj var det iallafall och vi har haft super trevligt ikväll.. Vi åt god mat, såg melodifestivalen och åt massa gotta. Avslutade kvällen med finns i sjön, haha gamla goda tider de (:

Nu fyllekör Thom några fylleskallar och jag ska snart krya ner och sova.
Natti! 

Ja, snart ska man bege sig till Birsta och hämta upp Tanja men innan ska vi kolla på ett spel som heter Med andra ord, om det finns att köpa. Då ska vi lira det ikväll, men de blir också gomiddag och melodifestvalen med massa gotta (: de kommer bli supermyslördag. 
Jag blir galen på mitt torra ansikte, så nu ska jag på hälsokost som läkaren sa åt mig att jag kunde göra, en ekologisk salva för torr hy, och utan massa knasiga tillsattser. Hoppas jag inte blir rådnad bara. Men först vänta in min segpropp ;p
Men är nöjd med doften jag fick av Thom idag, knarkar den typ. Alltså det lukar så galet gott så ja, de finns inte ;p

Men de var de jag hade att bjuda på idag.

Detta är parfymen <3 lovelovelove!!
Puss!    

Då var jag hemma igen efter en natt på sjukhuset. 
Smärtorna jag hade i bröstet och hjärtat kom kring 16.00 igår eftermiddag och jag trodde självklart att de bara var något tillfälligt och att de skulle ge med sig. Eftersom jag tidigare haft samma problem men då har det gått över på en kvart eller så. Men smärtan satt i sig timme efter timme och kring 21.00 hade jag fortfarande ont, jag kunde inte lägga mig på sidan eller röra mig för varje rörelse jag gjorde så smärtade de till. De var som högg på hela vänster sidan och jag tänkte direkt att de var något med hjärtat, vart livrädd. Så jag ringde 177 och pratade med om på sjuvårdsrådgivningen och dom sa att jag skulle ta en tablett och ringa tillbaka efter 30 minuter om det inte gav med sig. Det gjorde inte de, så ringde upp igen som dom bad mig göra sen så fick jag en tid på akuten via remiss. Så ringde Thom och frågade om han kunde köra mig, och visst kunde han de, utan problem :) han är så otroligt snäll, han satt med mig fram till klockan ett på natten, han skulle upp och jobba lill hjärtat mitt. Fick göra EKG test, blodprver och lyssna på hjärta och lungor. Men det lät bra och såg bra ut, men eftersom jag hade så ont så ville överläkaren att jag skulle stanna över natten för obervation. Så de blev en natt på sjukhuset. Det var meningen att jag skulle ligga på MAVA, men det fanns ingen plats åt mig så jag gick komma på strokeenheten och de var inte de lättaste att möta dom dörrarna men tanke på att min älskade farmor låg där och nyligen gick bort, det var oerhört jobbigt. Jag bara grät och grät, läkarna uppfattade de siom att jag var rädd att jag drabbats av en stroke, men så var ju inte fallet. Utan själva sisiationen. Tur att jag hamnade i ett annat rum, delade rum med två söta tanter. Men kan inte påstå att jag sovit bra i natt, jag har ont i ryggen nu eftersom jag inte kunde sova på sidorna för smärtorna blev då värre. Och jag hatar att sova på rygg, men de fanns inga andra alternativ, för de dövade smärtan litegranna iallafall. Läkarna var helt fantastiska mot mig och de kändes så bra, en trygghet helt enkelt. Sov och vaknade om vart annat, men de är ju ett sjukhus också liksom, men som sagt blodproverna med hjärtat och lungor och allt de andra visade inga tecken på att det skulle vara något fel, tack och lov! :)
Men jag har ju fortfarande ont även om det är lindrigare, men det känns konstigt att de inte hittade någor fel. Det kunde bero på stress och att jag var ledstämd och ledsen och de stämmer ju, ångest som hon sa och som mamma sa innan att de kunde vara. Allt som varit och att jag har begravningen framför mig. Det känns jätte tungt. Och allt detta med de nya jobbet, där jag ska vara själv och mycket annat. Men gick med mig smärtstillande tabletter hem, så de är skönt! Dessutom har jag köpt en förhoppningsvis bra salva nu mot mitt torra hemska ansikte. Allt kom liksom på samma gång, de blev värre med minusgraderna med.
Men nu är jag äntligen hemma, var på lungröntgen idag också, de visade inga tecken på något heller. Så de är ju skönt! Och att få sova i sin egen säng i natt, bara de gör mig glad. Och att smärtan har gott över litegranna.
Har inte haft batteri på mobilen, har inte kunnat uppdatera, därför skriver jag ett blogginlägg nu.

Och nu tänkte jag ta mig en dusch, känner mig inte de minsta attraktiv nu. Sen blir de mat med mammsen :)
Puss och hej leverpastej! 

Och så snöar det, igen.. Men samtidigt är de ju bra med, så man kan åka i backen och de blir bra skoterföre :) ska även försöka komma ut i skidspåren, dock är jag sämst på de men de är bra träning och jag känner att det kliar i fingrarna, vill röra på mig massvis!!

Nu börjar det komma fram vad som faksiskt är på gång..
Och du som kallar dig själv för "Frida" jag vet vem du är nu, hur dum tror du att jag är egentligen? det är nästan synd om dig. Och jag trodde du gett upp mig, att vårt kapitel var avslutat! Men så dök du upp i min blogg och kallade dig själv för Frida, hur tragisk är du inte människa? 
IP adressen är kollad och där efter fick jag veta vart den gick och nu efter de så fick jag reda på att de måste vara du, eftersom du befinner dig där och denna person visste vart du var :) så hur bra är du själv på en skala tycker du själv? du finns inte med på skalan om du frågar mig iallafall. Ojoj, när ska du växa upp lilla flicka? Och att du ens inte kunde stå för vem de var utan använde dig utav Frida, smart gjort utav dig. Men de fungerar inte på mig! Och nu vet jag hur hur allt hänger ihop, du snackat skit om mig till folk och dom sprider de vidare bara för den jag en gång varit. Men du har själv varit där om du fortfarande inte är kvar på samma plan. Sluta upp de det, du förlorar bara på de. Mer än du redan förlorat. Och när du själv kommer läsa detta kommer du att känna dig träffad som blixen, för du vet själv att du kommenterat med ett fejk namn, det är långt. Så illa att du inte ens kan stå upp för dig, vi är redan osams så vad skulle du mer kunna förlora på det? Dessutom vet vi alla att du är full av bull shit själv, så varför klagar du på mig om du är likadan själv om inte värre? Om du ska kommentera så skriv ditt riktiga namn istället, för jag vet ändå vem du är. Jag kanske ser dum ut, i dina ögon men du har själv berättat för mig att du kommenterat andra bloggar med andra namn så du själv inte ska få skiten. Och detta inlägg som du skrev är så mycket du, jag har känt dig allt för länge så jag kan dig :) och att du ens kommenterat förstår jag inte heller, du har varit tyst som en mus så pass länge nu och sen dyker du upp från ingenstans och börjar kommentera. Vad vill du mig egentligen? låt mig vara nu. Jag klarar mig utan dig så bra, jag lever mitt liv så som du lever ditt. Fortsätt med de och låt mig och mitt liv vara. För detta gynnar varken dig eller mig. Så snälla en gång för alla, lägg ner och visa att du är en vuxen människa och lev inte kvar och stampa på samma plattform, de blir bara värre för dig.. Men det är samtidigt skönt att sanningen kom fram eftersom jag hade mina tankar på att de kunnat vara du och vips så hade jag rätt. Och jag förstår fortfarande inte varför du ens bryr dig i mitt liv, eller varför du ens snackar om mig fortfarande. Svårt att glömma och gå vidare eller? alla tecken nu verkar ju tyda på det!
Men de var allt från mig till dig, nu skiter jag i detta en gång för alla, alla för en :D

Var hos coachen drygt en timme idag sen så var jag på stan ett tag, umgicks med Micaela ett tag, shoppade lite på rean och åt på Kurres, kikade runt lite till och nu är jag hemma. Skönt att komma hem tidigt, är jätte trött idag. Somnade vädligt sent i natt, var så uppspelt och tankespridd men nu är allting löst och jag är go och glad igen :)